Oskar fortsätter sprida surströmmingskulturen

Oskar Lycken har för fjärde året i rad ordnade en surströmmingsmiddag i Stockholm för bland andra flera unga personer som aldrig testat att äta surströmming innan.

Varför satsade du på detta i år igen?

– Även om kräftor är fantastiskt gott behövs det lite variation på festligheterna i slutet av sommaren. Många unga har inte den traditionen att äta surströmming, så därför vill jag gärna sprida den bland mina kompisar. Jag tycker det är fantastiskt roligt att så många fattar tycke för något som de inte visste att de kunde tycka om.

Har intresset ökat?

– Det måste jag säga! Det här var fjärde året i rad som jag anordnade en surströmmingsskiva. Efter varje år som jag har haft festligheter så säger vänner som inte deltagit att de gärna vill vara med nästa år. Därför blir vi alltid några nya som äter och några vänner som återkommer varje år.

Var det många som åt för första gången?

– I år var det fem personer som åt för första gången och det var ungefär lika många förra året. Några som inte vågade sig på att äta förra året tog sina första tuggor i år.

Är det doften som är den största barriären?

– Nej, det skulle jag inte säga. Barriären ligger nog i att många inte vet hur strömmingen ska ätas. En del vågar inte prova alls, men med en god introduktion på hur en god klämma ska förberedas är det många som smakar och inser att det inte var så farligt.

Tillbehören blir allt viktigare?

– Utan tillbehören blir det ingen fest! Jag fick höra av många i år att när de fick en perfekt balans av mandelpotatis, hackad dill och rödlök samt med rätt mängd surströmming, så kunde de äta flera klämmor och tyckte det var riktigt gott.

Är det bra med demonstration om hur man äter surströmmingen?

– En demonstration av självaste Christina Möller fick alla att förstå i vilken ordning tillbehören ska läggas på tunnbrödet och hur fisken ska hanteras. Det var nog en klar anledning till att utmaningen med att göra sin första klämma inte blev så svår, och att den också blev riktigt god. Till och med min pappa som ätit surströmming i femtio år tyckte att demonstrationen var bra.

Vad dricks till?

– För att hälsa mina vänner välkomna till festen bjöds det på vargtass till fördrink. Egenplockade lingon användes som dekoration. Ett bra sätt att koppla an till Norrland tyckte jag. Till maten var öl den vanligaste drycken och såklart snaps, så att fisken har något att simma i.